Spela Mutant - Undergångens Arvtagare

Jag kan på måndag och tisdag nästa vecka, den 4:e och 5:e.

(Jag kan även onsdag och torsdag kväll, men då måste vi vara hos mig då jag är själv med kids. Kan vara ett störmoment, men min karaktär är ju lite i "karantän" och de andra kan ju spela medans jag lägger barnen.)

Jag är på imorgon måndag 4 /7!! Är så jävla mutantabstinent så jag vet inte vad

hur länge ska Kosta behöva vara där uppe i vrålet egentligen?

Perfekt! Då syns vi hos Anders i morgon!

Fint med lite Mutant i kväll.

Kan alla skicka sina mobilnummer till mig via mail eller PM. Så skickar jag mitt med vändande. Det är bra att ha, inte minst för alla stämningsfulla Mutant-SMS som jag kan skicka.

/Anders

Hej,
Tack för idag!

(Warsawapistolen fanns i Hindenburgboken.)

Warsawapistol
Init +1, Mag 4, Pål 99, Räckv nära/10m, Skada 2t6, Tål 12, Vikt 2, Värde 200

Kalibern är 38. och importeras från NoWa Warsawa och kostar 35 kr för 10 st patroner.

Ett annat tips är Tusskkyxan som mutantkosackerna använder:
Fattning 2H, Init +3, Skada 3T8, Sty-krav 13, TÅL 12, Vikt 5, Värde 7

Skriver det här mest som en påminnelse till mig själv.

Jag ska börja skriva på krönikan som till en början kommer vara i formen av ett GoogleDocs-dokument. Det finurliga med detta är att ni kan fylla på med detaljer som jag glömt.
Sen ska jag ta och scanna in och printa de handouts vi har fått. Är väl bara tidningsartikeln än så länge vad jag minns.

En forntida kvävare rör sig sakta norr ut på frihetensslätter. I baksätet, under en nedstängd automat samt diverse bråte, ligger de sargade resterna av det som en gång var aristokratsonen Ozzian Silverhiessa. En känslig själ, full av talang har målat klart.

"Japp. Zonen ger och zonen tar. Här ute i det vilda hjälper inga förnäma titlar eller tjusiga släktnamn. Här ute är vi alla lika små. Lika utlämnade. Här är vi alla jämlika, mutanter som pälslösingar. I zonen behövs ingen Cassius eller lejonorder, däremot en redig dynamitfälla"

- Rånni Rask, numera ärrad zonfarare, filosoferar.

SUPERBT!

Efter den ödesbringande kraschen med hemsketinget från förr öppnar Ossian Silfverhiessa sina ögon och ser sig själv sväva över det stentäckta ödelandskapet.

Nej.

Inte svävandes - utan släpandes. Ett snabbt ögonkast bakåt, som dock kräver mycken kraft, avslöjar att det transportmodus som ödet givet våran undergångsriddare är en vämjelig hundmutant av den skrynkliga sorten.
Under det trötta människohuvudets färd tillbaka längs halsleden ser han hur hans broder Konstantin ligger, trasig, på den trötta jorden.

"För möken", tänker Ossian, "så här kan det ju vid kejsarens oansande näshår inte sluta".

I ett sista blodsrosslande andetag samlar han sin eteriska kraft och tänder eld på djurfanskapet som ryter till av smärta och till tonerna av detta startar domedagens fanfar och kulorna viner och slår ner i marken.

Därefter blir allt rött och sedan svart.

"Era mökrövar, mig träffar ni aldrig!" tänkte Kåstas och tryckte ned fotfarthållaren i botten. Sekunden tidigare hade det snärtiga ljudet av ett forntidsvapen trängt igenom Kvävarens bekväma surrljud och hans gode, och egentligen ende, vän Ozzy hade suckat till och sjunkit ihop bredvid honom.

Framför dem stod det en hängkindad jycke beväpnad med ett automatiskt forntidskadunder. Kåstas siktade in sig för att köra på honom men han lyckades inte mer än tänka tanken innan flertalet små hål uppstod i Kvävarens vindskyddsruta och han kände den bekanta känslan av varmt bly som trängde in i hans buk.

Han uppfattade även hur det kom flertalet skott uppifrån forntidsbron i b-tång. Visst hade han lärt sig köra allehanda fordon på Akademien, men en undanmanöver i den här hastigheten var över denne ungjunkers förmåga och den tre hjältarna kastades ut ur den kantrade Kvävaren.

Snabbt upp på fötter tittade sig Kåstas omkring och såg Rånni ta skydd på vänster sida av Kvävaren; där han påbörjade livräddning på Ozzy. Kåstas bestämde sig för att rusa mot jycken som skjutit honom i magen. Med långa kliv sprang han mot stenen och lyckades även trycka av sin Äcklerns Brakarbock mot jyckeländet innan någonting hårt slog in i hans fontanell och han kastades till marken.

"Äsch, det är bara en skråma och jag är snart på benen igen..." var det sista han tänkte innan medvetslöshetens mörker tog honom bort från verkligheten.

Då han några sekunder senare vaknade upp ur mörkret som omgivit honom såg han hur jycken med hängkinderna drog Ozzy upp längst backen. Han höjde sin brakarbock och tryckte av men ingenting hände. Klick, klick, klick...

Den som hände sedan skulle Kåstas inte kunna återge på ett korrekt sätt. I ett drömtöcken sprang han upp längst slänten för att skära av fienden och stoppa dem från att föra bort Ossian. Han såg en kvinna försvinna på en motorcykelautomobil och han strax efter fick han reda på att Ossian inte längre fanns ibland dem.

"Vid Kejsarens kalsonger, nu är det inte ett jobb längre, nu är det personligt. Några sumpsugare till ynkliga ulvrikare har dräpt min ende vän. I lönndom och med i ont försåt har de tagit den unge herrns liv av daga. Må de känna pyrisk vrede och krossas under domherrens klor. Jag svär vid allt fornstort att jag icke skall låta Ossians död vara förgäves utan jag skall med all kraft, nit och trohet hämnas denne ädlings allt för tidiga död." sa Kåstas högtidligt då han cirka en och en halv timme senare, helt oskadad, satte sig tillrätta i den av Ossian flamesmålade fornfantastiska Kvävaren.

OJ!! Grymt skrivet pojkar!
Mycket trevlig läsning.

Tja. Inför kommande äventyr som ska utspela sig i Pirit tycker jag att vi spelare
läser på om staden ordentligt, så vi kan stadsdelar, relavant information(typ krogar och rätt adress till salong guppi) och viktiga personer etc.
Sånt som våra lyckoriddare borde ha koll på.
Jag tror vi blir mer självständiga då och kommer att få skönt flyt i spelandet.

Låter som en mycket bra idé!

Min kosackkaraktär har för övrigt blivit lite annorlunda nu då jag haft tid att tänka igenom ordentligt. Ingenting uppenbart annorlunda men ändå mer genomtänkt. (Det kändes lite som ett hastverk sist, men nu är jag nöjd. Dessutom hade jag ju noll koll på poängen förra gången. )

Det kommer snart upp en liten historia här i tråden om varför min karaktär hamnade i Pyri.

Härligt med en liten historia!

Hmm, nu ville jag ju inte skapa några förväntningar.

Här kommer bakgrunden till mutantkosacken i Pyrisamfundet.

För 15 år sedan befann sig den, starkt försupne men ändock förslagne och populäre, av Kejsaren utsände exploratorn Herr Willi-Jam Sylt på resa i österlandet. Där besökte han bland annat zonen Musten.

I zonen träffade han på mutantkosackklanen Tussk. Trots, eller kanske tack vare, klanens hårdföra jargong och leverne blev Herr Sylt och hövdingen Jyrek Khan goda vänner. Khanen lärde Sylt Mustens hemligheter och Sylt berättade fantastiska historier om det rika landet, i väster bortom havet, som kallades Pyrisamfundet.

En idé föddes i Khanens och den nyfunne vännen Herr Sylts huvud. Idén bestod i att Jyrek skulle låta sitt ärorika slavtåg gå västerut mot Pyrisamfundet. Khanen lärde sig allt som gick att lära sig av Herr Sylt, och tillsammans kom de på en plan. Planen gick ut på att under falsk identitet skicka dit en person som skulle vinna aktning och storhet i det rika landet. Sedan kunde det ärorika och framför allt blodiga krigståget börja.

Khanen tyckte att det var märkligt, men av någon outgrundlig anledning så var det tydligen stor stolthet i att vara omuterad i Pyrisamfundet. Khanen tog således en av slavarna, ett starkt exemplar som de användes som kämpe i gropen, och gav denne genom Herr Sylts försorg gedigen utbildning i Pyriska seder. Slaven Cheburashka var andra generationens slav och var således född i fångenskap. Hans båda föräldrar hade Tusskkosackerna fångat in när de förvirrat vandrat omkring i Musten.

Det tog några år att arrangera men genom Herr Willi-Jam Sylts många kontakter och goda renommé ordnades att en ung ädling från det fornstora Nowa Warzawa skulle gifta sig med en av Kejsarens kusiner. Giftermålet var av politisk karaktär och skulle stärka banden mellan Pyrisamfundet och den framstående ätten Tussk i Nowa Warzawa. Vid varje årsskifte i fem års tid skulle Pyrisamfundet få hundratalet unga krigare tillsända så som nya rekryter i armén. Föga anade Kejsarmakten att det hela bara var en komplott planerad av två av boshkmjölk berusade hjärnor.

I slutet av det Kejserliga året 95 reste således den "utbildade" slaven och gladiatorn Cheburashka kallad ”Chebu” till Pyrisamfundet under den falska identiteten Grajqevci Özel Khan; en ung man av nobel börd från Nowa Warzawa.

Unge Herr Grajqevci Özel Khan anlände till Hindenburgs hamn en solig vinterdag i början av 96 i sällskap med sin fornfagra följeslagerska Ni Emt. Herr Khan presenterades så som gemål till Kejsarens kusin Zilla Skraprättare och fick, förutom att träffa den förtjusande bruden, även vid ett flertal tillfällen träffa Kejsaren i egen hög person; möten som Chebu fann mycket givande då han verkligen tyckte om den mäktige mannen. Då de kejserliga rådgivarna och allehanda administratörer insåg att den unge mannen från öster inte var helt i synk med det pyriska samhället beslutades att han under tre års tid skulle resa kejsardömet runt. Därefter skulle bröllopet stå.

Herr Grajqevci Özel Khan fick, förutom den vackra Hufvudstaden, besöka Pyriska metropoler så som Karle, Pirit, Nordholmia och Logsta Bro. Även mindre orter som Bris Brygga och Öreboga besöktes. Han fick träffa en hel del prominenta herremän och kvinnor; vilka tyckte att den unge kosacken var en färgstark och rolig gäst på diverse tillställningar.

Chebu, slaven som blev skickad till Kejsardömet i väster, lever livets glada dagar. För över ett år sedan, då han insåg att han var ivägskickad på en vansinnig och ogenomförbar plan, slutade han rapportera till Jyrek Khan och Herr Sylt. Han spelar dock sin roll väl och har insett att så länge han håller uppe fasaden och spelar med i charaden så kommer han få ett bra liv. Problem kommer det onekligen bli när kejsarmakten inser att det inte kommer några krigare; men då hoppas Chebu att Zilla Skarprättare kommer vara så förälskad i Herr Khan att det löser sig.

Nu har snart de tre åren gått och under våren 99 stundar storartat bröllop i Hindenburg.

Carlleon skrev: TEXT

Suverän bakgrundshistoria!
Jag tycker den här karaktären bara växer och växer. En av de ballaste rollpersoner jag stött på.

Var fick du namnet Cheburaska från förresten? Måhända ett ryskt barnprogram? http://en.wikipedia.org/wiki/Cheburashka

Som kuriosa kan nämnas att Cheburashka även är det ryska smeknamnet på flygplanet An-72 på grund av dess två stora toppmonterade turbopropmotorer.

Tackar! Jag känner själv att jag hittat karaktären.

Japp, fick idén till namnet då filmen gick på dvd här hemma.

Ser verkligen fram emot måndag kväll. Tycker verkligen att vi skall anstränga oss ännu mer i rollspelandet för det har vi potential till.

Jag kan bara instämma att kosackens bakgrundshistoria blev riktigt häftig, och du som inte ville skapa några förväntningar..

Håller med om vi ska anstränga oss mer i rollspelandet, kommer bli riktigt kul på måndag.
Jag är mycket förväntansfull på lite detektivarbete i Pirit. En kidnappning, en gammal mordgåta?
En ny mordgåta? Bara ingen gör illa Översten. eller Romeå.

Tack för i går! Alltid lika kul att ses.
Det var riktigt kul med lite detektivarbete, hade faktiskt svår att somna pga alla ledtrådar som snurrade
runt i skallen. Måste skriva rent anteckningarna från igår.


Ha det gött.

Tack själv.

Det är kul och det kommer bara att bli bättre.

Ni börjar verkligen komma igång med karaktärspelet.

Japp, jag håller med! Roligt som sjutton!

Jag tycker att det är riktigt bra att vi får Erf efter varje session. Det gör att man (jag) känner att karaktären får utvecklas även färdighets- och förmågsmässigt.

Jag får inte riktigt ordning på Råmeos personlighet. Normalt sett brukar jag se hur jag ska spela en rollperson men just den här roboten har jag ingen aning. Är det så att en robot med personlighetsmodul (eller vad det heter) är lika invecklad som en människa eller är det upp till mig?

Har ni tips på Råmeos personlighet? Hur har ni uppfattat honom? Nu vet jag att ni inte har mycket att gå på eftersom Råmeo mest är tyst och verkar ganska "neutral"...

Personligen känns det som att det är upp till dig hur du vil spela honom. Beteendemodul (eller vad det nu heter) gör väl att Rbt blir som en människa, men vill du ha honom lite mer stiff så är det ju bara att köra på det. Vem vet vad hans beteendmodul råkat ut för.

Det här var ju inte mycket till hjälp. Men jag ska fundera mer och återkommer i ämnet.